I en alltmer föränderlig och globaliserad värld blandas kulturella upplevelser samman, nya former av gemenskap kan skapas mycket lättare än tidigare. Samtidigt kan det fortfarande vara svårt att navigera bland de olika kulturer och kontexter som formar oss till de vi är som individer. Människan är en social varelse, vår överlevnad som art berodde på vår förmåga att knyta band med andra. Vad händer när man inte riktigt känner sig fullt hemma någonstans?
Det är alltid intressant för mig att reflektera kring kulturella komplexiteter (som kan inkludera så många olika kategorier och faktorer - allt från etnisk bakgrund, språk, religion, perioder spenderade i andra länder, interkulturella nära relationer, migrationsupplevelser, the list goes on!)
Hur upplever jag mellanförskap personligen?
1. SVENGELSKA och ibland total oförmåga att hitta orden på alla språk jag brukar säga att jag talar flytande? 👀
2. Att kunna relatera till andra med 'invandrarbakgrund' även om det handlar om helt olika kulturer
3. Efter längre perioder utomlands - goda vänskapsrelationer lite överallt, och sorg över att inte kunna ha fysisk närhet till dessa
4. En känsla av rotlöshet
5. En känsla av att kunna passa in var som helst - men också självtvivel om det verkligen är så.
Jag är nyfiken också på hur andra upplever mellanförskap, eller om det är ett nytt koncept för dig - vad du tänker om det!
Kommentera gärna!
Commenti